Jag och Agnes satt på bussen hem från skolan och diskuterade om varför vi just valt estetlinjen. Vi kom fram till att alla i vår klass är konstnärer på sitt egna lilla sätt. Jag brukar tänka att jag lever mitt liv genom en lins (på kameran) och försöka fånga alla fantastiska upplevelser man går igenom och konstruera i mitt huvud hur en bild ska tas. Har också kommit på att detta vi/jag gör är mitt kall, allt fantastiskt man kan göra och memorera är verkligen igenom en kamera. Blir aldelles varm i kroppen bara jag tänker på hur lycklig jag blir när jag tagit just den DÄR bilden. Åh, det är så himlahimla jag. Efter vår mysiga pratstund så blev jag så taggad på att fotografera i det fina vädret så jag gick ner till vattnet vid mitt hus och fotade dessa bilder, det var typ -12 ute idag så mina händer fick ta stryk av kylan. Men helt klart värt det bara för att få den DÄR känslan ;) Haha, när jag fotade foreveralone bilden så ställde jag kameran på en brygglampa. Och så pratade jag ganska länge med tanten på bild 2 som jag aldrig har träffat förut, gullig söt liten 80 åring. Sån sjukt bra dag idag!